Fuktig isolering kan orsaka korrosion, svamptillväxt och energiförlust
Strukturen för merparten av isoleringsmaterialen är orsaken till fuktuppbyggnad. Vi kan till exempel se närmare på isolering av syntetskum och mineralull. När dessa material installeras felaktigt medger deras struktur att vattenånga kan passera igenom, vilket leder till att isoleringsmaterialet gradvis blir mättat med fukt.I byggsektorn skiljer vi mellan två olika typer av kondensering: på utsidan av eller i konstruktionen.
Kondensering på utsidan
Förhållandet mellan materialets yttemperatur och omgivningsluftens daggpunktstemperatur bestämmer mängden kondensering på utsidan. Om och i så fall i vilken utsträckning kondenseringsvatten kommer in i materialen beror på omgivningsluftens klimategenskaper och byggmaterialets åtkomlighet och ånggenomsläpplighet.
Installation av innerväggsisolering påverkar konstruktionens temperaturlast och murverkets torkningsprocess när fasaden har utsatts för regn.
Hur blir byggnadens isolering fuktig?
I en byggnad kan kondensering uppstå till följd av konvektion(1) av varmluft eller diffusion(2) av vattenånga.
I de områden i en byggnad där det förekommer aktiviteter genereras vattenånga av människor, växter, restfukt i byggnaden, byggprocessen eller aktiviteter i kök och badrum, för att nämna några.
Fuktrelaterade problem som orsakas av konvektion uppstår när den varma och fuktiga inomhusluften penetrerar isoleringen, på grund av att ångspärrskiktet är skadat, försämrat eller defekt eller om det inte finns någon välfungerande ångspärr. Ångan transporteras av luften och kondenseras när daggpunktstemperaturen uppnås i isoleringen. Detta leder till fuktuppbyggnad.
Hur blir industriinstallationer fuktiga?
Den avsevärda temperaturskillnaden mellan drifttemperatur för industriinstallationer och omgivningstemperaturen leder till en situation där kondensering blir ett stort problem. När installationer arbetar under omgivningstemperatur ökar risken för kondensering. Ytan på en installation är mottaglig för kondensering när dess temperatur sjunker under daggpunkten, vilket leder till att vattenånga från luften kondenserar på ytan.
När vattenånga penetrerar ett isoleringssystem kan fukten mellan isoleringen och installationen orsaka korrosion. Detta leder till avsevärda kostnader och säkerhetsproblem. Den temperatur vid vilken ett system arbetar kan generera korrosion. Vid drifttemperatur mellan 0 och 100 °C kan det förekomma flytande vatten. I detta temperaturintervall fördubblas korrosionshastigheten vid varje temperaturhöjning på 15 till 20 °C. Temperaturvariationer ökar korrosionshastigheten.
I industriinstallationer kan vattnets kemikalieinnehåll också leda till problem för både kolstål och rostfritt stål. Lokala föroreningar och urlakning av isoleringsmaterialet kan orsaka syra. Klorider kan urlakas ur eller koncentreras i isoleringsmaterialet.
Konsekvenser för människor och utrustning
Det är viktigt att inte underskatta konsekvenserna av fuktig isolering.
- En avsevärt negativ påverkan på isoleringens termiska verkningsgrad.
- Lambdavärdet för is är 2,22 W/mK – lambdavärdet för FOAMGLAS® T3+ är 0,036 W/mK
- (61 gånger isoleringsvärdet).
- Svamptillväxt leder till ohälsosamma boendeförhållanden.
- Rör rostar och orsakar ökade kostnader och säkerhetsproblem (läckage kan också vara svåra att hitta och reparera).
- Ökade energikostnader för kylnings- och uppvärmningsinstallationer.
- Metallstrukturer som omges av fuktig isolering kommer att rosta (detta kan orsaka problem för byggnaden eller den tekniska installationen).
- En avsevärd påverkan på planeten (fel materialval kan orsaka förtida renoveringar eller renoveringar som hade kunnat förhindras, ökad energiförbrukning, ökad förbrukning av råmaterial och ökad arbetsinsats).
Hög luftfuktighet
större utmaning
I byggnader där ångtrycket är extremt högt under lång tid (till exempel simbassänger och wellnesscenter) och på platser med mycket hög luftfuktighet (till exempel klassrum, restaurangkök, tvättinrättningar, vinkällare och industrier där det tillverkas petroleumprodukter, kemikalier, papper och livsmedel) håller isoleringens lufttäthet och ånggenomsläpplighet mycket hög standard. Detta är det enda sätt på vilket kondens inuti konstruktion, fuktrelaterade problem och korrosion kan förhindras.
Därför är det inte lätt att isolera byggnader med hög relativ luftfuktighet. Isoleringen måste installeras med yttersta noggrannhet. Klassiska ånggenomsläppliga isoleringsmaterial klarar inte av att leva upp till fördefinierade förväntningar och krav som ställs vid denna typ av tillämpningar.
Bevisat vattentät
FOAMGLAS® cellglasisolering är ångdiffusionstät. Den har hermetiskt slutna glasceller som förhindrar penetration av vattenånga. När ångdiffusion inte förekommer finns det inte heller kondens inuti konstruktionen. FOAMGLAS® cellglas förblir därför torr under alla förhållanden, vilket gör att den bidrar till hälsosamma och hållbara byggnader med hög termisk verkningsgrad samt säkra och tillförlitliga industriinstallationer.
Tack vare dessa egenskaper är FOAMGLAS® cellglas särskilt lämpligt för byggnader med hög relativ luftfuktighet.
Eftersom FOAMGLAS® cellglas är något alkaliskt minimeras accelererad korrosion för kolstål. FOAMGLAS®-isolering har genomgått provning och kan användas tillsammans med rostfritt stål. FOAMGLAS®-isolering är inte elektriskt ledande och icke-absorberande.
Fördelar med FOAMGLAS®-isolering i fuktig miljö
- Det krävs ingen ångspärr.
- Ingen invändig kondens (inte ens i områden med hög relativ luftfuktighet) gör att det inte uppstår strukturell skada på byggnad eller industriinstallationer.
- Isoleringen förblir torr under både sommar och vinter, vilket betyder att värmeisolering säkerställs och inga ytterligare energiförluster uppstår.
- Värmeisoleringsvärden förblir konstanta.
Konvektion: rörelse i en vätska eller gas som expanderar och ökar vid uppvärmning och som sjunker igen när den kyls ned. På grund av denna cykel uppstår kontinuerlig cirkulation med vilken värme överförs.
Diffusion: en process som uppstår till följd av spontan rörelse för partiklar.
Korrosion: den naturliga kemiska nedbrytning av material som uppstår till följd av en reaktion med omgivningsmiljön, särskilt nedbrytning av metaller genom elektrokemiska reaktioner.
